Förlorad metaforik

Dagens lunch blir sill och potäter, och så har en annan bjudit hem sig på middag hos föräldrarna för tredje dagen i rad. Är man gräsänkling så är man. Utanför gör november ett bobmastiskt försök till att överträffa sig själv. Det lyckas ganska bra faktiskt. I princip varenda blad på linden utanför fönstret har plåst av i dagens kvasistorm och ligger nu som gula lik i vattenpölarnas smuttsbruna vatten. Jag försöker förjäves finna någon symbolik i lövens virvlande dans men mitt sinne är inte lagt för bildspråk i skrivande nu.
Dagens glada överrsakning blev att den lektion jag bergsäkert trodde var imorgon istället är på tisdag och stressfaktorn gick således ned till orange beredskap. Alltså har helgen varit förhållandevis tillfredsställande. Om man bortser från att Man U torskade mot Arsenal igår.