Vi kallar det kasst

För ovanlighetens skull bänkade jag mig igårkväll framför teven för att kolla in Public Service nya programsatsning Dom kallar oss artister. Premiäravsnittet skulle handla om ingen mindre än allas vår Håkan Hellström. Han och jag har på många sätt vuxit ifrån varandra och därför känns det irrelevant att börja diskutera hans folkligt infantila myspysbeteenden porträtteringen igenom. Det jag verkligen tyckte var upprörande var den tafatta produktionen. Det verkade som om Magnus Broni inte hade något att fråga och man bara lät Hellström gå på tomgång. Hur många gånger har man inte hört historierna om Gullbergskaj och usel bilkörning? Inget illa ment mot artisten i fråga - har han inte mer att prata om kan han inte hjälpa det - utan snarare redaktionen för programet som snaras verkade vara mer intresserade av att mjölka ur ett redan ganska magert koncept än att utforska och utfråga en annan så ganska tillbakadragen kändis. Den uppenbara parafraseringen på De kallar oss mods blir en skymf mot Stefan Jarl, och SVT lyckas inte på något sätt skapa ett intresseväckande porträtt. Inte heller känner jag mig sugen på att se nästa veckas avsnitt om Per Gessle.

Missöden

Jag föll för det outtalade grupptrycket och skulle uppdatera min bloggs utseende. På något sätt lyckades jag radera ut hela skiten, vilket inte var så kul. Jag har suttit och pillat meddet i över en timma nu och äntligen lyckades jag få tillbaka den. Fast jag är ändå inte nöjd med det nya formatet. Det ser fel ut. Förhoppningsvis vänjer man sig efter ett tag.