måndag, april 02, 2007

Och så:

Med tanke på dagens två temata är låten utan tvekan bob hunds "Min lön kommer fem år för sent". Over and out!

Konspirationer och deklarationer

Det där med pengar är krångligt. Det är inte bara med tanke på deklarationen jag precis godkänt – gör du din deklaration på Internet får du pengarna innan midsommar – som får mig att dra denna häpnadsväckande slutsats. Ända sedan 23 mars har jag förföljts av ett pengaspöke som vägrar sluta hemsöka mig. Först en lön som, enligt mig, kom fyra dagar försent. Sen genom en lön som tog slut redan första veckan. Efter det var det de där 700 kronorna som helt plötsligt infann sig på mitt konto, plus den där inbetalningen som tycks ha blivit registrerad men ändå försvunnit t någonstans i cyberspace. Dessutom har Hemköp lurat mig på den symboliska summan av 3 kronor och 7 öre!
Saken var den att jag tänkte ta ut 300 spänn utöver det paket tuggummi för sexånitti jag inhandlade förraveckan. När jag dragit mitt kort och godkänt säger plötsligt kassörskan ”Ojdå, du får visst dra igen.” Inget mer med det, trodde jag men när jag kom hem och, paranoid som jag är, kollade kontot för tvåhundrade gången den dagen visade det sig att de tagit betalt för den där första gången jag drog kortet. Fan heller att de ska få mina pengar!
Jag börjar misstänka en konspiration. Hemköp är inte det helylle familjefestliga storköpsvennekomplex det utger sig för att vara. Allt började då jag i prepuberteten skickades ner för att köpa mjölk. Som den ekofamiljemedlem jag är hade jag självklart med mig egen tygpåse för ändamålet. Kärringen i kassan tog betalt 2 spänn för den. Och jag var för liten och rädd för att våga opponera mig. Fall två var i somras då jag innan frukostrasten kilade förbi filialen vid Brunnsgatan. I korgen låg yoghurt och 2 nektariner. På vågen la kassörskan yoghurt och 2 nektariner. Jag var inte riktigt överens med summan på kvittot och absolut säker på att jag icke köpt frukt för över kilot. Den gången löste det sig, endast på grund utav min uppmärksammande skepticism. Tredje exemplet var för inte allt så länge sedan. Nere på Masthuggstorget fick jag punga ut för skogschampinjoner fast jag köpt vanliga. Fy fan!
Imorgon är det jag som traskar raka vägen in genom dörrarna på Linnéhallen och sätter ner foten. SÄPO är garanterat inblandade.

Jag vet hur det är att vänta

Bestämmer jag träff med någon har jag för vana att komma minst fem minuter försent. Det beror enbart på att mina vänner har precis lika bristande karaktär som undertecknad. Numera sitter det i ryggmärgen. Förr brukade jag nästan bli irriterad på sena ankomster, för att helt slå om och utvecklas till en förseningarnas mästare. Dock vill jag inbilla mig att jag är på bättringsvägen.
Den värsta väntan är den på ett svar. I köket ligger min Motorola V360 dystert tom och tyst, likt ett hån mot mig och det SMS jag slängde iväg för flera timmar sedan. Det där Karin Boye sa om att den bästa dagen är en dag av törst är bara ren och skär nonsens, precis som det där med att vänta på något gott. Inte fan blir jag gladare över uppmärksamheten om jag får den långt efter att jag ville ha den. Då blir den som den där sista ölen innan man drar hem från krogen – helt meningslös.
Fast jag är inte den enda som väntar svar och jag är långtifrån mönsterbarn vad det gäller att upprätthålla kommunikationen. Självklart borde man hört av sig till många. Maya, Erika och Bobo står ju på listan. Vissa mer prioriterade än andra, men det spelar ingen som helst roll så länge jag inte ringt dem.

Veckans Manchesterteam:

- Fight like an ape!

söndag, april 01, 2007

Dagens låt: "Why does it always rain on me?" - Travis

Än har jag inte kolla mitt resultat på Högskoleprovet. Dels för att jag inte vågar och dels för att jag lämnade min preppy portfölj hemma i Olles nya lägenhet, eftersom det kändes lite väl exhibitionistiskt att lalla ut i den ljumma natten med den under armen. Så-å. Nu sitter jag här med dundrande huvudvärk och tycker synd om mig själv. Det är en timma till ”Playa del Sol”, imorgon ska jag jobba och infektionen vägrar lämna kroppen. Sunkigare än mig får man leta efter. Det skulle vara B-lagaren på Sejdeln Elsa hamnade i bråk med.