Hälsoresan

Så begav jag mig ut på en löptur för andra dagen i rad. Det ökar min träningsprocent med, ja 5 miljarder, med tanke på att igår var första gången jag spreng på över ett år. Det var fruktansvärt mycket tråkigare nu än när Olle och jag flåsade fram i Slottskogen förra vintern och fruktansvärt mycket jobbigare än när jag på den gamla goda tiden plöjde några mil i veckan (en sådär fyra år sedan). Men det känns bra. Nyttigt och sånt. Förhoppningsvis lyckas jag pallra mig iväg ett par gånger till den här veckan; och sen är jag back on track! Inte för att jag springer speciellt långt eller snabbt, fast det måste väl vara hälsosamt ändå. Det är nästan så att jag förtjänar de där tentaölen ikväll.