Igår eftermiddag satt jag och försökte plita ihop en slutkläm på en försenad 500-ords-essä angående The Ladykillers och A Clockwork Oranges presumtiva subliminalt nationalistiska symboler. Mitt när desperationen var som värst väktes jag ur frossan av ett frenetiskt pinglande ute på gatan. Bakom buskagen kunde jag skönja någon form av minilastbil brumma fram i sakta mak. En glassbil från femtiotalet var min första tanke men nej; det visade sig vara ett gäng pikies som samlade in skrot och annat brick-a-brack som man inte längre behövde. Det fick mig att tänka på hur de i Budapest två gånger om året slänger allt det där bråtet som ligger på vinden och skräpar ut på gatan för att låta den kommunala sophanteringen ta hand om det över natten. Då Per och jag gick runt där och såg sigenartanter rota trodde vi i vår naivitet att det var rester av barikader som uppstod ur demonstrationerna och firandet då det var femtio år sen upproret 56. Men då vi kom tillbaka till hostelet förklarade värden vad som egentligen försegick. Det bästa var att vem som helst fick länsa skräphögarna efter saker de behövde, till skillnad från de svenska konteinrarna. Och jag vet mycket om fynd i konteinrar.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar