Det när man på fredag eftermiddag, nånstans på Liljeforsgatans oändliga gräsmattor och med iPoden på suffle, hör hur dagens låt, ”Friday I’m in love”, som av en slump, dra igång i lurarna som man glömmer av en vecka av helvetets kval samt det faktum att man skumpar fram på en monstermaskin till gräsklippare. Samma gräsklippare som jag igår körde fast med i Lilla Les lervälling. Och jag glömmer, de facto, även det – hur jag stod i störtande hällregn med skyffel, rep och traktor, kämpandes för att gräva fram både däck och axel ur en sönderblöt plätt med f.d. gräs. Allt är som bortblåst. Precis som minnet av att jag nån gång skurit mig i tummen så jag blev tvungen att akutbesöka Sahlgrenskvita väggars kala rum.
En konstig dag. En brytningspunkt.
I alkoholångornas fördunklande illumination försvinner sanningen och tvivlet. Helt plötsligt verkar allt spontant och provokatorisk. Patologi och depravering går hand i hand som en av existensens omistliga deputationer.
Jag har löst korsord och druckit vin med morsan.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar