Idag väcks man klockan halv nio av ett telefonsamtal från systern som frågar: ”Var du möjligtvis ute igår?” Nu har jag packat väskan och är, i sinom tid, på väg mot Lund. Det är alltid lika kul att boka resor på fyllan. Tyvärr har ju en del andra reservationer fått ta stryk på grund av mitt impulsiva och måttligt brådmogna agerande, och det är till tonerna av The Boy With the Arab Strap jag börjar fasa mer och mer för om jag möjligtvis gjort något ännu värre.
När man ringt diverse samtal för att se så man inte gjorde något dumt och efter att ha läst Olles utförliga redovisning börjar bakisångesten lägga sig lite, och när jag inser att jag faktiskt bara brände 200 pixipaler, och var av hälften var på Bloflys skiva, så känner jag mig näst intill helt lugn.
Om något sådant över huvud taget existerar.
För tillfället kan jag inte göra så mycket mer än att bara vänta på att Josefin ska höra av sig och det här kan bli bra, det här kan bli jävligt bra.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar