Egentligen är jag på biblioteket i syftet att läsa lingvestik men jag kan inte låta bli att reflektera över The Indipendent on Sundays artikel om Facebook. Det stod om folk som råkat illa ut i olika sociala och proffesionella situationer: bl.a. en person som tagit en blå måndag och skyllt på familjeangelägenheter och dagen efter poserat som druga på en Halloweenfest i ett nytt fotoalbum på communityn och en The Argosmedarbetare som utryckligen kallat sin arbetsplats för skit - båda fick kicken. Visst är det synd om dem, men jag kan inte låta bli att tycka att de båda betett sig obota klantigt.
Till en början känns det som de kanske blivit felbehandlade av både Facebook och respektive företag, men i slutänden har det bara sitt eget enfald att skylla på. Det känns väl ganska naturligt att en person som skobbar från jobbet får kicken, likaså väntat att någon som via ett internationellt medie liknar sitt jobb vid avföring. Och egentligen tycker jag det är ganska rättfärdigat att en arbetsgivare kollar upp sina anställda genom frivilliguppgifter. Det anställdes inte direkt någon privatdetektiv.
Det var även några stipendiebelönade tennisungdomar sopm poserat på festbilder som misst både prispengar och förtroende. Fast om man elitsatsar på en idrott nu för tiden kanske man borde spola kröken. Vad det gäller den lärare som fick kicken från en katolsk skola efter att ha kommit ut på sin profil är det snarare en fråga om huruvida påven hängt med i jämlikhetsutvecklingen.
Att Facebook å andra sidan är en världsomspännande Storebror kan dock anses alarmerande. Men faktum är ju att var mänska är fri att göra som denne vill. Åtminstone vad det gäller att bli communitymedlem eller inte. Problemet är inte att de skapade ett behov, det hemska är att det i vårt undermedvetna var efterfrågat. För de som oroar sig över äganderätt, lättillgänglighet, utnyttjande och våra rättigheter att bestämma var vi själva ska figurera har friheten att stanna utanför. Så kan de skratta rått åt oss idioter som sålde oss själva då det visar sig att alla konspirationsteorier besannats och Facebooks grundare står i förbund med Djävulen, Saddam Hussein och Phillip Morris.
Till en början känns det som de kanske blivit felbehandlade av både Facebook och respektive företag, men i slutänden har det bara sitt eget enfald att skylla på. Det känns väl ganska naturligt att en person som skobbar från jobbet får kicken, likaså väntat att någon som via ett internationellt medie liknar sitt jobb vid avföring. Och egentligen tycker jag det är ganska rättfärdigat att en arbetsgivare kollar upp sina anställda genom frivilliguppgifter. Det anställdes inte direkt någon privatdetektiv.
Det var även några stipendiebelönade tennisungdomar sopm poserat på festbilder som misst både prispengar och förtroende. Fast om man elitsatsar på en idrott nu för tiden kanske man borde spola kröken. Vad det gäller den lärare som fick kicken från en katolsk skola efter att ha kommit ut på sin profil är det snarare en fråga om huruvida påven hängt med i jämlikhetsutvecklingen.
Att Facebook å andra sidan är en världsomspännande Storebror kan dock anses alarmerande. Men faktum är ju att var mänska är fri att göra som denne vill. Åtminstone vad det gäller att bli communitymedlem eller inte. Problemet är inte att de skapade ett behov, det hemska är att det i vårt undermedvetna var efterfrågat. För de som oroar sig över äganderätt, lättillgänglighet, utnyttjande och våra rättigheter att bestämma var vi själva ska figurera har friheten att stanna utanför. Så kan de skratta rått åt oss idioter som sålde oss själva då det visar sig att alla konspirationsteorier besannats och Facebooks grundare står i förbund med Djävulen, Saddam Hussein och Phillip Morris.
1 kommentar:
ja, men kanske blir det en tripp till brighton ändå... ska kolla på det
/cam
Skicka en kommentar