Jag tycker den mesta svenska musiken just nu är minst tio år gammal, trist och oinspirerande. Det finns det andra som inte gör. Jag anser att Hamlet går att tolkas och att en freudiansk utsvävning om första gången ett barn upptäcker sig själv i en spegel och därför börjar tvivla på sin egen existens är relevant i ett sådant sammanhang. Vissa håller kanske inte med. Jag hävdar bestämt att det finns rätt och fel vad det gäller litterära analyser och att man kan ta reda på vad författare uttrycker genom att kolla på deras språkliga teknik. Andra kan tycka det är nonsens och hokuspokus. Jag vet vem som har rätt. Många tror att de vet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Vill uppmärksamma författaren på att denne kanske borde förtydliga skillnaden mellan en analys av vad författaren uttrycker och en analys av vad författaren hade för avsikt att uttrycka.
Jag instämmer med författaren i dennes åsikter beträffande rätta repektive felaktiga litterära analyser inte minst när det gäller 'Hamlet'.
Att dock utgå ifrån att Wille S avsiktligen menat att 'Hamlet' skall tolkas med hjälp av freudianska utsvävningar är onekligen hokuspokus.
Många kan tro att de vet vem som har rätt. Tror gör man dock enligt min mening bäst i kyrkan.
O, ja. Det ÄR svårt att vara ödmjuk när man vet att man är bäst.
Vem säger något om vad Wille S avsiktligen menat?
//L
Skicka en kommentar