Det sista tappra ogräset här börjat vissna nu, blommorna slokar och trädkronorna viker sig i det piskande regnet. Här slår vädret om på sekunden. Art Brut sjunger om Emily Kane på skivan "Bang Bang Rock & Roll", jag sitter i föreläsningssalen med laptopen och försöker klura ut en titel på essän som ska vara inne idag. Grenar och vattendroppar virrvlar utanför fönstret, men stormen utanför når inte in hit.
Tjuvlyssnar man på folk i klassen tenderar man höra väldigt mycket prat om gymnasiet. Jag vill inte på något sätt racka ner på min omgivning, men för mig är det helt främmande att sitta och älta gamla lärare och klasskamrater man aldrig pratat med, och jag kan inte föreställa mig vad det är man får ut av att hela tiden längta tillbaka. Fast å andra sidan är det signifikativt för eleverna i den här kursen. Folk verkar så små, och då menar jag snarare i huvudet än till ålder. Ena halvan brådmogen och boksmart, den andra pregymnasial och ignorant - alla med lika stort behov av att hävda sig. Jag har aldrig fattat hur stor skillnad det är på folk och folk rent mentalt. Man blir väl lite bortskämd i en intern och tät vänskapskrets antar jag.
Förut försökte jag uppdatera iTunes, men det sa att jag inte hade DirectX9 . Vafan är det?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar