Igårnatt satt jag och läste igenom Duellens alla gamla inlägg och slogs av hur mer välformulerade vi var för något år sedan. Man ska ju inte banka på egen trumma men jag blev faktiskt lite stolt då jag läste en text och fann detta:
Visdom, vinter och vikariat fryser känslorna, likväl som åsikterna, till små, små isbitar att lägga i whiskeyn – den som åker fram fredagkväll – där den smälter i rumstemperaturen och sprider ut sig i blodet, tillsammans med alkoholen, för varje klunk man tar, och när man till slut druckit tillräckligt mycket vågar man äntligen visa vem man egentligen är.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar